Hur bedövad är du utan att veta om det?

 Det har gått 2,5 år sedan jag lämnade chefsrollen. Och jag kan inte räkna hur många olika tankar som jag tänkt om hur den påverkade mig.

Ja, den var helt magisk, så otroligt utvecklande i flera år. Jag har ju alltid älskat att vara i rörelse, utvecklas och lära nytt. Stagnation gör mig till en sämre version av mig själv.

Som chef hann jag sällan vara i nuet. I vår tid talas om att ”lösningsfokus” är bra för verksamheten. Men min erfarenhet är fasen att för många arbetsuppgifter tar död på MIN kreativitet och inspiration.  Och hur genomtänkta och nytänkande beslut tar du om du ständigt måste släcka akuta bränder?

20 ROLIGA UPPGIFTER ÄR KUL, MEN INTE 100

Det sägs att en medarbetare i snitt har tjugo ständigt återkommande arbetsuppgifter. En chef har 100. Som chef var uppmärksamheten ständigt riktad mot nästa möte. Nästa mejl. Nästa fråga. Nästa planering.

Så FRUKTANSVÄRT tråkigt det egentligen var, tänker jag nu i efterhand. Att ha tjugor roliga, utmanande frågor på sitt skrivbord gör oss engagerade och energiska - men när de är hundra…. är det lika kul då?

STRESS ÄR BARA EN STRÄVAN ATT HINNA I TID

Stress är i grunden bara en enda trist strävan att hinna saker i rätt tid. Här bor ingen njutning eller tid för att fira det man uppnått eller lyckats med. 

I och med detta hann jag sällan riktigt njuta och känna tacksamhet för det jag hade omkring mig på jobbet. Människorna. De roliga, visionära och skapande arbetsuppgifterna. Jag hann faktiskt inte ens känna vad lunchen smakade eftersom alla sinnen var så bedövade. Uppmärksamheten var ju hela tiden riktad mot ett MÅSTE.

Det var jag ju absolut inte medveten om då – och skulle någon frågat mig hade jag, som många andra, tänkt ”så här är det väl för alla”. Och fortsatt i samma hjulspår.

KROPPEN STÄNGER NER DINA VÄLBEFINNANDEHORMONER

Ju mer vi jagar och ju fortare bollen rullar så tappar vi till sist kontrollen över vår medvetenhet. Vår kropp är sedan urminnes tider programmerad att under stark stress stänga ner alla välbefinnandehormoner och gå in i fight- or flightmode, allt för att samla energin till det rytande lejonet.

På någon ledarskapsutbildning sa någon något om ”medveten närvaro”, men jag hann aldrig förstå varför det var viktigt. Det fanns ju så många andra mer akuta krav och förväntningar i rollen som ledare.

TID ATT FIRA OCH NJUTA

 Jag älskar att jag fått utrymme för ordet CELEBRATION. Idag börjar eller slutar jag varje dag med att skriva. Vad är jag tacksam för idag? Jag har valt ett nytt sammanhang som gör mig passionerad och jag uppmärksammar verkligen alla små segrar och uppnådda mål. De blir bara fler och fler i takt med att jag ger mig tid att reflektera.

Jag gör en sak i taget och har skapat frihet att använda min tid till det jag älskar att göra. Nej, det ger inte samma ekonomiska eller materiella trygghet. Men genom ett nytt mindset och fokus på mental hälsa så har utmattningen tynat bort och energin återvänt.

Det enda som är viktigt.

Jag vet inte om du tänkt på det men i nuet bor ingen oro. När jag har tid att verkligen BARA känna hur Sigrids lilla hand känns i min så finns bara lycka. Plötsligt så har mina bedövade sinnen vaknat till liv igen.

Handen på hjärtat, hur ofta hinner du njuta av nuet, på riktigt? Och om du misstänker att du är lite bedövad - vill du ändra på det?

För mig är livet för kort för att inte leva det fullt ut. Med alla sinnen och med ett mindset som har fokus på det som gör mig lycklig.